All Activity
This stream auto-updates
- Yesterday
-
Det blev en flygande start på firman våren 1976. Sålde massor av nya större motorer på båtmässan och under hela sommaren.. Vissa skulle monteras på båtar, andra i kartong. Skanstull Marin drog ner på verkstadsrörelsen när Arne Fröding slutade där och Vi hade nu en deal men SM om att hjälpa dom med servicejobb. Om jag minns rätt byggde Arne Boden en ny båthall. När jag träffade Billly Huzell på båtmässan i Stockholm efter Vi just öppnat på Tollare märkte jag en viss förändring hos Billy. Hade ju varit hemma hos honom i Karlstad i Oktober efter Kanarieöarna 1975 på hans 50 års dag. Hade gjort en speciell uppförstorad bild på min vita Clerici. Tagit bort Nacka Asfalt och texten "Grattis Billy på 50 års dagen" stog det nu på båten. Han blev så glad över den. Bilden nedan är från Billys 50 års dag Frågade Bengt Nilsson om Billy men han var tystlåten. Såg något av en tillfällighet jag inte skulle se när jag var ute på Krossgatan i Vällingby hos Huzells. Fortfarande inget rakt svar av någon men så här låg det till nu med facit i hand. OMC hade sagt upp Huzells som Evinrude agent i Sverige i början på året. Man hade också sagt upp AGB som Johnson agent i Sverige. OMC skulle starta egna dotterbolag runt nästan hela Europa. Nu förstog jag bättre varför Billy Huzell var låt oss säga låg. Bengt Nilsson som Ni vet var chef för Evinrude i Sverige, anställd av Huzells. På AGB sidan var det Pelle Welin som var chef för Johnson, anställd av AGB. Stor armbrytning mellan dessa två herrar pågick om vem OMC skulle anlita för VD jobbet i det nystartade OMC Sverige med start första Januari 1977. På den tiden var Evinrude Johnson extremt starka på Sverige marknaden. Mercury gick sådär. Sen fanns det Penta och lite Yamaha började synas som småmotorer. På min racingsida hade jag via Huzells beställt en ny SE klass Clerici och skickat Franco en enkel ritning hur jag ville båten skulle byggas. (Stora förändringar i aktern) Birger en "allt i allo" herre på Huzells lånade min dubbeltrailer och hämtade två båtar från Italien. Min och en SD båt. Jag hade inte tid att göra det själv. Beställde båten olackad för jag ville lacka den i Sverige. Exakt som 1976 års Evinrude 75hk. Hade ju också blivit lovad av OMC att få den nya SE klass racing motorn som skulle göra totalt mos av Merc 650 XS. Fanns inget besked om datum för nya motorn men under sommaren 1976. Väl i Sverige hade Franco Clerici byggt min båt exakt som jag ville. Nu kördes den på lack och sedan riggning med massa fina "hardware" jag beställt från USA. Hoppar lite mellan allt möjligt men Ni som följer detta hänger säkert med. Det blir fortsättningen så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
-
Nu var lokalen på Tollare klar för att putsa väggarna med murbruk och nytt betonggolv gjöts där så behövdes. Vägen och backen ner asfalterad och även ny asfalt utanför firman av Nacka Asfalt Fanns ju kungligt på Tollare på den tiden..Tosse Magnusson med sin omtalade firma Texcote erbjöd sig att sputa tak och väggar med deras produkter. Blev kanonbra. Stort hål i golvet för en provkörningstank gjordes och Huzells ordnade fram stora tanken. Kompisen Lollo drog all el och fixade armaturer. Allt blev kanonbra och rätt i pris. Dessutom superlåg hyra för lokalen, perfekt för ett nystartat bolag. Några lite trista saker var att kompisen Larsa Melin flyttade i samma veva från Artillerigatan 33 till Tobaksspinnargatan 4 på söder. Han hade hittat en 350 kvadrat meter lokal där i gatuplanet. Melins Motor var ju känd som Evinrude försäljning och service. Fanns kanske utrymme för en Evinrude firma till. Dock var Melins Motor stor på Nacka-Värmdö området. Mitt tänkta område till att börja med. Larsa sa aldrig något och hjälpte mig ändå med vissa råd. Fanns ju en till Evinrude firma på söder. Roffe Magnusson med sin firma Södermalms Marinservice. (fanns ett rätt roligt smeknamn på Roffe) Bengt Nilsson ville komma ut och titta innan Vi officiellt öppnade. Satt en Evinrude skylt sen gammalt utanför Bengt Blombergs lokal då han sålde Evinrude innan hans konkurs. Bengt Nilsson bara rev ner den för han hade rätt att göra så sa han.. Sen satt Huzells upp nya Evinrude skyltar hos mig. Även hänvisningsskyltar från Skurubron ner till Tollare gjordes. Sökte upp gamla jobbarkompisen Arne Frödig som fortfarande jobbade på Skanstull Marin. Vi åkte ut till Tollare och kollade. Arne var en klippa och när han tackade Ja att börja jobba hos mig kändes det så rätt. Visste ju att man kunde lita på Arne 100% med slantar, kunder och inte minst jätteduktig mekaniker. Planen var ju att fortsätta tävla och måste ha rätt hjälp. Fina verkstadsbänkar och alla OMC specialverktyg på plats. Även en travers i taket. Nya Evinrude utställningsmotorer fanns nu och Huzells hjälpte mig enormt mycket att komma igång. Lyckades få ett bra telefon nummer också. 715 49 00 var lätt att komma ihåg. På den tiden var en fast telefon enormt viktig för business. Vi satt ett öppningsdatum och jag bjöd in lokala tidningen som outtröttligt hade skrivit om min racing dom senaste åren. Även Rune Månzon på DN kom. Kommer inte ihåg vilken datum men om jag minns rätt var det några veckor innan Båtmässan Allt för sjön startade i Älvsjö. Kändes så kul och fick fin press när portarna öppnades. Körde med "Nu öppnar jag eget !" under våren 1976. Vad ingen visste då var att 1976 blev det bästa år någonsin för den totala utombordarförsäljning i Sverige. Nästan exakt 50.000 nya utombordare såldes 1976. Har med hjälp lyckats hitta lite material från den tiden. Se..drömmar som liten kan bli verklighet bara man är envis och vill..!! Goa minnen. Det blir fortsättningen så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Roger joined the community
-
Efter Amsterdam tävlingen upptäckte jag att åkytan hade lossnat på ena pontonen som Uffe Andersson hade monterad dagarna innan Sabaudia. Måste fixas omgående då Paris 6 timmars tävling var i den 5:e Oktober. En båtbyggare runt Nora trakterna skulle hjälpa mig. Vi stannade där och lastade av min båt på väg hem från Amsterdam. Lorentz och jag skulle ju köra min vita SE klass Clerici i Paris, dock i OE klassen vilket var en nackdel. Dock vet man aldrig..under en 6 timmars tävling kan allt hända. Fick startbekräftelse från Paris och Vi fick #69. Samma som Bosse hade i Amsterdam. Monstret jobbade på riktigt bra med Tollare lokalen som började ta form. Efter Paris tävlingen skulle Lorentz och jag flyga direkt till Kanarieörarna för ett Huzells/Evinrude återförsäljarmöte. För mig mycket viktigt då starten av min utombordarfirma började närma sig. Dock borde nog ägaren vara på Tollare och slutföra arbetet med lokalen och inte fara Europa runt på båttävlinger. I Paris var det samma upplägg som tidigare..Jag skulle starta och köra två timmar..sen skulle Vi tanka och Lorentz köra två timmar.. Ny tankning och sen skulla jag köra dom avslutande två timmarna.. Hmmm..nu gick ju ingenting enligt planen.. Jag fick en fin start igen.. hade mycket bra tempo när det bara small till efter en knapp timme och växelhuset var skrunk.. Förmodligen körde jag på något i den mycket skräpiga floden Seine. Dessutom hände det på den bortre delen av banan.. det tog evigheter innan man bogserat mig tillbaka till depån.. Bara att kasta in handuken..Vi hade förlorat flera timmar.. Nu började man också sakta förstå hur svårt det var att vinna Paris 6 Timmars.. Lorentz och jag flög till Kanarieöarna på Måndag morgonen och Per Benson skulle köra hem Lorentz van med båten på släp. Sa till Per hur viktigt det var att han fick Carne ATA dokumenten stämplade av Franska tullen på väg ur landet.. Well..Per glömde det av någon anledning och då kom bifogade brev från OMC senare.. Oavsett, var det mycket trevligt på Kanarieöarna…men drömmarna om segern i den tuffaste båttävlingen någonsin..Paris 6 Timmars gick vidare.. Har med Peter Näslunds hjälp fått fram ett par bilder på vårt ekipage i Paris. Även brevet från OMC bifogas..!! På Kanarieöarna hände också det viktigaste av allt. Ett möte med Billy Huzell och Bengt Nilsson som var ansvarig för Huzells Evinrude avdelning kunde inte ha varit bättre för mig. Starten av Utbordarspecialisten Lasse Ström Marin som exklusive Evinrude försäljning och service var tänkt som en riktig rivstart. Nu var det bara hem och slutföra jobbet men lokalen för Billy Huzell ville att jag skulle vara igång vid årsskiftet 1975-76. Det blir fortsättningen så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
- Last week
-
Bosse och jag hade köpt höga plattådojor i någon trendig affär i London. Vi gick runt med dom på i glädjekvarteren i Amsterdam och oavsett vad man tycker om dom kvarteren så hade Vi enormt kul där. Fanns ju typ gamla hästvagnar som man sålde tulpaner från parkerade efter kullerstensgatorna. Well..Bosse kunde aldrig hålla fingarna i styr så han knuffade en vagn utför en backe som senare välte och det blev ett herrans liv. Dock fann dom aldrig ut vem som låg bakom detta. Amsterdam 3 timmars var nog efter Paris 6 timmars den mest populära tävlingen på den tiden. Massor av deltagare från hela världen. Alla körde samtidigt i en stor röra. OMC racing chefen Paul Kalb var fortfarande kylig mot mig och hade en av fabrikens SE båtar med i racet. Starten nedan. En riktigt tuff tävling, gropigt satan och man måste se upp för dom snabbare ON - OZ båtarna. Där slogs OMC och Mercury förarna om ledningen i hela racet. Själv hade jag fullt upp att hålla undan för Bosse som jagade mig outtröttligt i 3 timmar. Kommer inte ihåg om man körde 2 X 1.5 timme eller alla 3 på raken. Enormt mycket crashade båtar så man fick styra mellan träflisor och annat. Första bilden nedan visar mig i båt 71 tätt följd av Bosse i båt 69. Bilden ovan är när en av konkurrenterna i SE klassen "bites the dust"..och blev rundningsmärke ett tag. (Bosse blå pil och jag röd). Kändes enornt härligt att få vinna SE klassen. Ibland kändes det nästan kymigt att hela tiden vinna över Bosse som alltid kämpade och gjorde allt för att spöa mig. Trots det var Vi goa kompisar. Paul Kalbs SE båt bröt och han kom inte ens och gratulerade mig till segern. Dock fick jag ett fint telegram från höjdarna på OMC nedan (Paul Kalbs chef) Oavsett så började jag sakta förstå att det var viktigare att ha bra relation med ledningen-marknadsföringen av OMC än den i min uppfattning luriga racing chefen. Avslutar med top 10 resultatet i SE klassen. Lite intressant att studera..Vi var 4 varv före trean. Tio varv före the Flying Farmer, Nick Cripps som alltid skulle vinna innan tävlingen. Fortsättningen kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Vi lärde känna kapten ombord fraktfartyget och han ordnade så vi fick köra först av båten tidigt på morgonen när Vi lagt till på stora ön som jag kallar England. Det var ju långt till Cardiff och racet startade samma dag. Jag körde ut ur hamnområdet och sa till Bosse.. Fan..bilen där borta kör på fel sida, men det var ju vi som gjorde det. Väl framme på tävlingsplatsen vid lunchtid och tävlingsledningen gav oss klarteckan att vi skulle få vara med trots sen ankomst. Regn och blåst samt platsen var en hamndocka. Som att tävla i en jättestor pool och min båt hade helt fel set up. Fanns ju ingen tid att fixa det. Kändes som att försöka ta sig över Nämdöfjärden en blåsig dag så efter några varv körde jag in i depån och la tillbaka båten på trailern, Hittade en bild där man ser Bosse göra tappra försök i tävlingen (gula pilen) men han var snart tillbaka på trailern också. Vi kollade på ON racet istället som kördes i fyra heat. OMC hade just släppt sin första nya 2 liters V6 looper racingmotor, även ny rigg och växelhus design. Cees van der Velden var den ända som hade nya Johnson motorn på hans första båt byggd av han själv. Alla andra OMC åkare hade den tidigare V6 motorn som var cross-flow modell. Cees hade lämnat Mercury och Molinari båtarna inför 1975 års säsong och fick inte köpa Molinari båtar som Johnson förare. Team Mercury hade massor av läckra ekipage inklusive Renato själv i en nydesignad båt. Lång story kort..Cees Van Der Velden var på Söndagseftermiddagen den nya Världsmästaren i sin #1 Velden/Marlboro/Johnson Stinger GP V6 efter två spännade dagar av racing. Härligt för en OMC vän. Förutom detta var det en stor ära att få sitta vid samma bord som Lotus F1 ägaren Colin Chapman under middagen i fina huset på Lördagskvällen. Väldigt speciell herre. Efter en natt i Londons kvarter tog Vi färjan till fastlandet igen och körde till Amsterdam. Vi var ju väldigt nyfikna på allt möjligt där och några lediga dar innan 3 timmars tävlingen. Fortsättningen kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Hittade två bilder från vår Sabaudia resa. Den första är när Vi kört på tåget med bilar och trailers som tog oss genom Saint Gotthardbergen-passet. Från väster är Bosse, jag, bror Lennart och bredvid Janne Bajsens gula Clerici står Åke tråk. Detta är ett par timmar före Italienaren kör på gula båten bakifrån och skeddan går av på motorn. Bilden nedan är från hotellrummet i Sabaudia. Janne "Bajsen" Lindahl i röda tröjan..en kraftig stark herre med kort stubin. Han brukade säga..Ström..Du är en av få som kommer undan med att kalla mig Bajsen.. I gula tröjan hans kompis och mekaniker Åke "tråk". Brorsan Lennart i vita tröjan.
-
Det hände en sak till sista natten på hotellet i Sabaudia..värsta oväder jag någonsin varit med om. Blixt, åska och det regnade satan i flera timmar. Blixten slog ner flera gånger i krokarna runt vårt hotell så allting skakade. Elavbrott och becksvart överallt.. Delade rum med Bosse och han sa..Ström detta är riktigt otäckt.. Hotellet var inte det mest robusta byggt hus men Vi överlevde detta också. Sen blev det fullgas på Opeln hem till Tollare. Ville se hur långt trogna Monstret hade kommit med min lokal under arga Blomberg. Själv hade jag fått mersmak på utlandet och internationell båtracing och kollade i tävlingskalendern. Världsmästerskapen i stora ON klassen skulle gå den 13-14 September i Cardiff, Wales. Man bjöd också in till SE klass racing där och veckan efter den kända tävlingen Amsterdam 3 timmars. Ringde Bosse i Vaxholm med förslaget att jag bygger om min trailer så Vi kan ha Din båt högst upp sen drar Vi till England och Amsterdam. Strålande ide tyckte charmören i Vaxholm och några timmar senare började en svetsverkstad bygga om min trailer kraftigt. Ringde Thor Line i Göteborg och fick till någon form av sponsordeal för färja och hytt. 24 timmars resa var det. Tord behövde ha Asfaltsvälten och Bosses Opel var lite sliten så det blev min röda Opel. Trailern vart jättebra och Vi lastade båtarna med motorerna på. Extra växelhus och massa annant. Som alltid var Vi ute i sista stund och fullastade bilen orkade knappt dra tunga trailern. Vägarbeten på väg till Göteborg och när Vi kom in i hamnen la Thor Line färjan ut..Vi missade båten.. Dock gav Vi inte upp..for runt på flera andra färjebolag och lyckades få plats ombord något rent fraktfartyg till England. Skulle gå senare och Vi körde ombord. Fortsättningen kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Polisen i Gävle söker ägare till den här:
-
Tävlingsplatsen var ju bland det bästa jag någonsin sett och lilla staden Sabaudia bara underbar. Blåa krysset var depån och båtrampen mot banan jag ritat in. Normalt brukade jag vara lite hemlig på tävlingarna och inte visa så mycket av min båt. Nu ställe jag mig mitt i depån så alla kunde studera mitt ekipage. Bad även besiktningsgubbarna som gjorde besiktningen före tävlingen att kolla motorn så man fick slut på sk*tsnacket om min fusktrimmade motor. Fick svaret att det gör Vi efter tävlingen. Det var runt 35 SE klass ekipage på plats. Kanske tio med Merc 650 XS. Folksamling runt min båt för att se hur jag riggat motorn. Många hängde på och gjorde liknande vilket inte gjorde mig något. Visste ju hur svårt det var att lära sig hantera detta. Som alltid fyra heat och man räknar dom tre bästa. Kände också kylan mellan mig och Paul Kalb på OMC. Han hade någon annan nu som skulle köra ekipaget som var tänkt för mig. Kommer inte ihåg alla detaljer mer än att jag var så redo och flygande klockstarten gick perfekt..tog ledningen och Evinrude motorn ylade på som aldrig förr. När man har så högt hissat blir avgasljudet mycket högre. Bosse var den enda som kunde hänga med bra..The Flying Farmer (Nick) från England hade hissat mer nu när han sett mitt ekipage men högg och rullade. Nick hade enligt honom redan vunnit racet före start. Han hade just bytt från Merc 650XS till Evinrude på hans Clerici som var av senaste modell. Varvade Paul Kalbs SE båt. Stressen blev för stor för många efter jag vunnit heat 1. Flera hissade mer och rullade senare. Efter 3 heatsegrar var det klart. Jag hade vunnit tävlingen och behövde inte ens ställa upp i sista heatet. Tog båten till efterbesiktningen och man plockade ner min motor totalt. Även växelhuset för att kolla dreven där och att jag hade backdrevet monterat. Även impellern hade alla gummiblad. Orörda kolvar och avgasportarna helt original. Rätt kompressionvolym och fanns bara en sak att göra..tala om för mina konkurrenter att montorn passerade besiktningen utan anmärkning. Detta var nog den skönaste segern efter Laappenranta 1973. Att vinna tre EM på raken hade aldrig hänt tidigare i den mycket populära UIM SE klassen. Låter kanske skrytigt men så var det och den smala, långhåriga svenskfan gjorde det. Har dessvärre inga bilder på vinnarbåten i Sabaudia men här är några från någon annan stans. Under prisutdelningen på kvällen träffade Bosse (som kom två i racet) och jag två riktigt charmiga Italienska tjejor. Vi stack iväg på någon bar i Sabaudia och hade trevligt. Vi skulle vidare med tjejorna men en bil förföljde oss.. Visade sig att det var bröderna till tjejorna Vi hade i bilen. Dom sa att deras bröder var tokiga och skulle ställa till bråk om Vi stannade. Höll på att sluta riktigt illa och det var tjejorna som sa att det ända rätta är att köra vår bil till polisstation och stanna utanför. Lång story kort..vi var i Sabaudia några dar till och lärde oss dan efter hur man lurar knepiga brorsor i Italien. Fortsättningen kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Långa resan till Sabaudia i södra Italien startade. Bosse Nilsson med sin #6 Clerici som var nästan exakt likadan som min och Janne" Bajsen" med min fjolårs gula Clerici skulle samåka ner. Hittade en bild nedan på min röda Opel och Bosses beiga under något stopp. Jag måste stanna ett antal gånger och klarlackade plywooden på insidan av min båt som var lagad. Utsidan hann Uffe lacka men inte insidan. Ville inte att plywood och stringers skulle suga åt sig vatten. Hade inte hunnit provköra efter reparationen i Sverige. På den tiden fick man köra bil och trailer på ett tåg som gick genom Saint Gotthardbergen i Schweiz. Man kunde köra över bergen men det var kanska dåliga vägar. Snabbare med tåget om man inte behövde vänta så länge. Stannade vid ett rödlyse någonstans efter bergen och hörde en smäll bakom. En herre hade kört på Janne Bajsen bakifrån och skeddan hade bl. a gått av på hans Evinrude växelhus. Bajsen var en juniormästare i boxning och en hetlevrad herre.. Italienaren hävdade att bromslyset inte funkade på Bajsens trailer så Åke "Tråk" satt sig i bilen och tryckte på bromspedalen och bromsljuset fungerade.. Bajsen fick ett utbrott och slog näven i däcket bak på gula Clerici båten så det blev ett hål. Sen fick han tag i lilla Italienaren och Vi fick gå imellan annars hade det nog slutat riktigt illa. Som tur var hade snubben tillräckligt med pengar med sig som han gav till Bajsen så han kunde köpa ett nytt växelhus av OMC racing bussen i Sabaudia. Blev fel tryckte av misstag på klart när inlägget inte var klart..forsätter väl på ett nytt inlägg istället för att rätta till.
-
-
Efter Roslagsloppet var det dags för kanske mitt svåraste racing beslut någonsin..(tills nu får man ju tillägga) Den största viktigaste tävlingen för mig 1975 var att försvara mitt Europa mästerskap för tredje gången. "The big one" Europamästerskapstävlingen i SE klassen skulle gå av stapeln i Sabaudia, Italien. Kontaktade några Italienska vänner för att finna ut mer om denna tävlingsplats söder om Rom. Alla sa samma sak..en grund lagun och normalt plattvatten - vindstilla. Mitt kontrakt med OMC nedan om Sabaudia var ju i min uppfattning helt fel. Jag skulle ju vara i händerna på Paul Kalb till 100%, ingen info om båttyp och ingen testkörning på fabriken innan. Dessutom litade jag inte alls längre på Paul. Nix..passade inte alls den petiga Svensken uppfattning om hur man vinner som förare. Jag ville ju ha koll på allt. Kontaktade OMC och Paul Kalb och bröt kontraktet. I min uppfattning hade jag mycket störra chans att vinna racet på egen hand med uppbackning av Huzells och Nacka Asfalt. Fick svaret att det var första gången någonsin en racerförare hade tackat nej till OMC racing. Nu tillbringade jag lång tid på att hitta rätt setup för en plattvattentävling. Hissade mer och fick högre fart, men kylningen tog slut efter 800 till 900 meter. Lärde mig hur jag snabbt kunde trixa med powertrimmet, få till lite kylvatten innan svängen. Propellern tappade också lätt greppet efter en stund och båten högg men med rätt känsla kunde man undvika det. Knepigt att i skrift förklara men det gick åt några varmkörda powerhead innan allt var som jag ville. Huzells var ju så hjälpsamma och bara att hämta ut allt jag ville ha. Billy Huzell var så involverad och han var också med på tävlingarna ibland och hjälpte till. Här är han i röd racing t-shirt med på en tävling nedan. Det gick ju också felaktiga rykten att min Evinrude motor var något speciellt med massa mer hästkrafter från OMC..men så var inte fallet. Tävlingen som Sportbåtsklubben arrangerade på Riddarfjärden i Stockholm gick helgen innan Sabaudia. Tänkte delta där för att testa och lära mig mer.. Katastrof..i ledningen högg båten när propellern tappade greppet i den rätt gropiga sjön.. Rullade med Clerici båten och fick ganska stora skador på ena pontoon. Åkytan var också borta och massa annat knepigt. Som tur var gjorde jag inte illa mig så mycket. Fanns en båtbyggare med där på Lördagen som erbjöd sig att omedelbart sätta igång att laga båten. Det var Uffe Andersson..även kallad Råttan..han som några år tidigare hjälpe Uffe Backman. Han behövde några dagar att laga båten om han jobbade dygnet runt. Vi måste sticka på Tisdag morgon för att hinna till Sabaudia i Italien i tid. Fortsättningen kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Lars Bark changed their profile photo
-
Jag hade problem med ett elverk som inte ville sug upp vatten efter att jag bytt impeller, det blev tryck bakom impellern, jag lättade på pumphuset så det kunde komma ut vatten direkt efter impellern, då började vatten att flöda, skruvade ihop och allt fungerade perfekt.
-
Berättelserna fortsätter och som jag nämde tidigare var det dags för Roslagsloppet 1975. För mig är det alltid lätt att se på Piraya 17 bilderna vilket år det var. Hade alltid årets modell av Evinrude på alla mina båtar. Detta blir ett litet annorlunda inlägg då jag bl.a inte kom ihåg vem som navigerade i Rosis 1975. Förbrukade enormt med navigatörer för dom flesta ville bara vara med en gång. Hasse Holmen och Håkan Söderholm är undantag. La in denna bild från starten i Rosis 1975 på Facebook för en tid sedan.. (kolla alla åskådare på andra sidan viken).. ...och Christer Helin svarar..Lasse det var jag som navigerade åt Dig..!!..och är ombord på bilden. Kändes lite kymigt att jag inte kommer ihåg det men har nog inte pratat med Christer Helin sen Rosis 1975..!! Själv kommer jag ihåg två saker från Rosis 1975.. 1. Kraftig grundkörning utanför Norrtäljeviken vid testkörningar dan innan Rosis. Rigg och växelhus skrunk. 2. Vi vann..men som sagt..kom inte ihåg vilka Vi var.. Klipper in några inlägg av mig och Christer Helin från FB. Christer Helin Dagen innan Rosis -75 var första gången jag satt i den båten. Vi körde en testrunda ut ur Norrtäljeviken. Jag lurade Lasse lite för nära en uppgrundning som inte såg farlig ut på sjökortet. Vi gick på en sten, men kunde sakta ta oss tillbaka med vattensmort växelhus. Nästa morgon var ekipaget tack vare Lasse åter i racingskick. Lars Strom HeeHee..jäklar vilken smäll det blev. Man hade ju inte mobil telefoner på den tiden. Vi tog oss haltande tillbaka och jag fick tag på en telefon. Inga kortriggade 75 hästare på lager i Vällingby. Ringde hem till Billy Huzell i Karstad och bad honom om hjälp. Huzells hade korta 75 hästare på lager i Karlstad och han ordnade en löpare med en ny motor. Fanns inte tid att byta riggen som också gått sönder om jag kommer ihåg rätt. Vi monterade hela motorn men flyttade över topplocket som var bättre på min motor. Hann precis klart till starten och det gick undan till Öregrund. Goa minnen. Att nu Christer Helin dyker upp 44 år senare och rättar till mitt minne. Fick för mig att det var Håkan som navigerade men han hade fått nog med blåmärken som navigatör i Piraya 17 båten. Härlig seger var det. Tack igen Christer. Christer Helin Det mest bestående minnet är att vi inte bara var första E-båt i Öregrund, vi var första båt, före totalsegraren, vilket orsakade lite förvirring vid målbryggan. Lars Strom Inte säker men det ser ut som det är en Roslagsloppsdekal på Pirayan 1975. Då är det Christer som fungerar utsökt som powertrim då jag inte ville ha det för att spara vikt. Trimtank under däck som fylldes på och tömdes under gång. (bilden under) Christer Helin Stämmer, man kan se en "burk" på sidan av min hjälm. Specialgjord för intercom, som dock fungerade sådär, och inte användes vid detta race. Lars Strom Ingen sån teknik fungerade när båten var riggad att ha navigatören krypande runt för att hjälpa till att få perfekta trimläget av båten beroende på våg och vind. Betalade ett högt pris för det då få ville vara navigatör i Pirayan. Lars Strom Nu hoppas jag att Christer Helin har några gamla bilder från Rosis 1975 i byrålådan. Christer Helin Det har jag säkert, och kanske även film! Ska gräva lite i arkiven Christer Helin Här är en bild från Rosis 1975. (nedan) Lars Strom Wow..kul. Ser ut att vara lite jobbigt för navigatören.. Christer Helin Det var kanske därför jag bara åkte ett race med dig 😅 Lars Strom Jo, så var det nog..Tack igen Christer Helin Men det var roligt ändå Detta var för mig mycket kul och se så liten världen blivit med Cybermarine, Svera.se och FaceBook. Fortsättningen som kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Här är en gammalt inlägg om Bengt och Hedi på denna tråd.
-
Svarar @David först. Gjorde alla möjliga olika motormonteringar under åren, även motorn off center men funkar inte då man tävlar på en rundbana och många andra saker att ta hänsyn till. Varvtider är oftast viktigare än toppfart. Dock bad jag Franco Clerici att bygga min vita 1975 års båt med några egna förändringar. Detta gäller för att vinna en utvald racing klass:..Rätt båt, rätt motor, rätt riggning, rätt balans, rätt propeller och en förare som har hyfsad koll på läget. Nä, inga innerväggar vi rev på Tollare var bärande. Hela stora tegel-betongkåken var ju ett fd pappersbruk med enorma betong fundament för diverse stora maskiner. Fick "småspränga" vissa grejor men hjälp av en sprängare vi kallade för ”dubbelfuling” För att få tyst på Blomberg satt jag upp en kraftig balk i taket mest för syns skull. Kan tillägga att jag nyligen hjälpte Bengt och Heidi Blomberg med reservdelar till deras MB 450 SL 1975 års Amerika modell med delar härifrån som inte finns att få tag på i Europa. Dom bor ju sen många år på Kanarieöarna och Bengt fyllde just 94 år. Idag firar min underbara fru och jag Bröllopsdag med en enklare lunch på Rusty Rooster
-
Tack för spännande och upplysande läsning! - Experimenterade ni med smågalna setups likt forumkompisen Bänkts. Dvs exempelvis brutalt asymetriskt motormontage? - Var väggarna på Tollarp bärande eller inte?
-
Så fantastiskt kul att läsa! Tack!
-
Mycket rolig läsning, uppskattas!
-
Tänkte bara gratulera på födelsedagen i efterhand. Tackar också för långa reportaget och ser fram emot fortsättningen.
-
Vill bara skriva att det är fantastisk roligt att läsa om din historia 👍
-
Gör ett kort break i mina berättelser för eventuella frågor eller funderingar..men snälla citera inte. Har järnkoll på allt jag skrivit så jag fattar utan långa citeringar..
-
Tord Strand, Nacka Asfalt ringde och ville ha möte ombord sin Coronet Oceanfarer om lite grejor. Han var en glad herre och ett gäng polare var ombord. Vi pratade racing och massa annat. Tord ville vara huvudsponsor inför Duvnäsvikens 2 timmars race som var på hemmaplan för oss båda. Kan Du fixa det med arrangören??.Självklart..vilket jag gjorde dan efter med Per Benson. Grogg gällde ombord och gänget drack bra.. Tord sa till mig att gå och hämta en fender!!..den var svintung och det visade sig att den var full av Vodka. Dom hade varit i Polen med båten och fyllt alla fendrar med alkohol.. Hade ju vunnit Duvnäsvikens 2 timmars tävling totalt året innan. En mycket bra tävling. http://svera.se/blogg/the-swedish-gp-dufnasviken-two-hours-race-1972-1976-3/ Start och mål i Duvnäsviken och banan var förbi Tollare och rundningsbojen tillbaka var precis före Fisksätra. Också en krok in mot Duvnäs udde på väg tillbaka. Gula ringen på bilden nedan är gamlaTollare Pappersbruk. Preppade vita Clerici båten och monterade en stor tank för man måste ha bränsle för två timmars körning. Det blev väldigt skvalpigt i Skurusundet året innan så min höga hissning skulle nog inte funka. På kortare tävlingar använde jag tunn röd automatlådsolja i växelhuset och fyllde aldrig fullt. Man vann lite fart att göra så. Vågade inte göra så för ett 2 timmars race. Nu vart det OMC's tjocka Hi-vis oil i växelhuset och lägre hissning som Paul Kalb hade sagt till mig att göra. Massor av åskådarbåtar och folk under tävlingen. Nacka Asfalt banderoller fanns upphängda på ett stort antal ställen. Kändes härligt att leda hemma racet..men när det var runt 15 minuter kvar skrunkade växelhuset och fick bryta.. Kändes bittert men så är racing. Bara att bita ihop och ta fram Piraya 17 båten för nu var det dags för Roslagsloppet. Kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
-
Den lilla sjön i Forsaa, Finland var perfekt för SE klass racing och jag visste ju att alla där var ute efter en sak..spöa Strömmingen i den vita Clerici/Nacka Asfalt/Evinrude båten med tävlingsnummer 1. Lite roligt var att Bosse Nilsson från Vaxholm hade hört att jag inte sprutat färg på mitt växelhus så han hade gjort likadant på sin Johnson Stinger. Jag var enormt förberedd och tog båten till en annan liten sjö och provkörde så allt funkade. Tillbaka i depån frågade alla..skall Du inte testa båten innan tävlingen..?? Behövs inte.. svarade man lite nonchalant..den är klar för vinst. Hålla konkurrenterna i ovisshet är ett bra sätt att hjärntvätta hade jag lärt mig. Finns en länk här till ett reportage om racet på Svera.se men lägger in texten också.. http://svera.se/blogg/racing-historier/disqualified/ The Scandinavian SE Championship 1975 took place in Forsaa, Finland. Around 25 boats were in place at this beautiful Lake, and Mercury had just released the new 650 XS UIM SE race engine and lots of people was hoping the new Merc could give the OMC drivers a run for the money. Driver Bo Nilson (6) was backed up by AGB, the Swedish distributor for Johnson and I by Huzells, the Swedish distributor for Evinrude. (1) The strongest Finn was Mercury’s Bimbo Aminoff and a few more drivers from Denmark and Norway with the new Merc. The rest was using OMC 3 Cyl. 75. Four heat and three counts as normally and a clock start. I did not know how strong the new Merc was, but I was very well prepared and after the first heat the good news was that the new Merc was no match (sorry Mercury) and the fight was as usually between Bo (6) and me (1) and some other OMC drivers. In the second heat Bimbo Aminoff took the lead but after a few laps I past him and so did Bo but I made a mistake in one turn and Bo past me for the win. Well, I do not remember exactly but it came down to the last heat and the winner of that heat was the overall winner of the race and I was the lucky one again with only two tens of a second over Bo Nilsson. I was now the Scandinavian Champion for the third consecutive year. Well not yet, because third was Mercury’s Bimbo Aminoff and he filed a protest. Bo and I did not have any spray paint on our gear cases. You where allowed to sharpen the skeg, and sand on the gear case if you still was within the template. We pass that test easy, but the Chief technical inspector said that you must spray paint the gear case, and ours was just polished aluminum so he disqualified Bo and me. Bimbo Aminoff was now declared the winner and Bo Nilsson went nuts. I know how angry he can get, and it turned ugly. After a major argument we left for Sweden and straight to Roland Rosenholtz, the Swedish Power Boat Federations chairman to tell him the story, but he was already informed. Mr. Rosenholtz made a few phone calls to Finland and UIM. “There was nothing in the UIM rule book saying the gearcase must be painted/or not painted” After a few days I received the Trophy and the price money from Finland and I was officially the Scandinavian Champion 1975. Thank you Roland Rosenholtz The Swedish Daily News Paper-Dagens Nyheter July 7 1975 by Rune Månzon nedan Ovan ser man Bosse i båt nummer 6 och jag fajtas om dom två tiondels sekunderna i Forsaa och nästa bild är Bosses nummer 6 Clerici i färg. Det bler fortsättningen som kommer snart så snälla vänta med inlägg så allt hänger ihop..Tack.
